
Frederick John Perry, mest nämnd som Fred Perry, är en herre som förtjänas att tänka lite extra på i år. Hade han fortfarande varit i livet skulle han fylla 100 år just i år.
För oss i Sverige är han allra främst förknippad med de välkända lagerbladskransarna som utformar kännetecknet på hans kläder. I England är han lika känd för sin framgång på tennisplan med bland annat 4 grand slam och samtidigt även världsbäst på bordtennis. Men i dssa tider får man nog ändå säga att det är kläderna som allra mest förknippas med hans namn.
Fred själv, var alltid proper klädd och ville se stilig ut även på plan. Handledsvettbandet födde Fred Perry Sportswear. Lagerbladskransarna fanns redan ingraverat på Wimbledons vinnarmedalj och står för seger, äkthet, integritet och tradition.
Inom musiken och andra subkulturer, så användes den klassiska pikétröjan, flitigt. Mods, fotbollshuliganer och skinheads förknippades ofta med sina Fred Perry-tröjor. Men under 1990- talet bidrog brittiska band som Oasis och Blur till trovärdigheten kring det klassiska märket.
Som britpopfan så fick man anstränga sig för att få tag i tröjorna på 90-talet. Antingen fick man se till att alla man kände som besökte London fick till uppgift att köpa med sig tröjor hem. Annars behövde de överhuvudtaget inte komma hem. Eller så fick man besöka de få klädbutikerna i Stockholm, en på söder och en i Sturegallerian, för att inhandla och därmed känna sin samhörighet med den musik man lyssnade på. Att tröjorna endast utformades för män, sg vi tjejer inte som något direkt problem. Small fanns ju. Tröjorna stuvades oftast in i ett litet hörn i butikerna. Det var fortfarande lite känsligt just att märket fortfarande förknippades med skinheads och våldsamma fotbollssupportrar.
I dag är det längre gånget än svettband och pikétröjor men Fred Perry har fortfarande sitt märke väl förankrat i sport och musiktraditionen. För att utveckla och behålla det stolta arvet av klädmärket idag finns ett stort utbud av kläder och skor för både kvinnor och män. I år öppnades den nya butiken "Laurel" i Sturegallerian, med inriktning på en lite mer exklusivare kollektion. Märket vill förknippas med kvalité och sticka ut sådär alldeles lagom.
Men även med Laurelbutiken i Stockholm fick jag likt förbannat beställa denna från England för att släcka mitt ha-begär. Tur att det går lite smidigare i dessa tider i alla fall.

Frederick gick bort 1995, men jag tror arvet förvaltas väl. Inte minst av det starka fästet som finns inom musikindustrin.